helgon

Jag vet att jag mest klagar.
Men det jag skriver här, är sånt jag inte vill ta upp med någon annan.
Mycket bättre än så kan jag inte förklara.

Jag gick nyss ut gymnasiet. Jag sökte vidare men kom inte in. Istället sitter jag nu här hemma och tynar bort. Jag går ut med hundarna. Jag städar, ser på jättemycket film och så läser jag ibland. That's it. Jag har sökt flera jobb menn inte fått ett enda. Jag har dessutom gått upp 6 kg och kan verkligen inte sluta äta. Nej. Jag är inte gravid.

Alla mina vänner pluggar och är upptagna. Nästan alla i alla fall. Resten jobbar. Ingen har tid för mig och mina närmaste vänner glider ifrån mig. Så har det alltid varit. Jag förlorar alltid mina vänner. Det värsta är att jag inte vet vad jag gör fel. Vi bråkar inte eller så, är inte osams. Inget sånt. Vi bara glider isär och hör aldrig av varandra. Fast på senaste tiden har det kännst värre eftersom att min absolut bästa vän, som jag har haft längst och gjort mest med har börjat försvinna och jag har fått en känsla av att hon inte vill ha med mig att göra. Det gör så ont.


Jag hade värsta upplägget om hur jag skulle skriva det här på ett bra sätt så att ni som läser också skulle förstå. Men det sket sig och nu låter det som en skitsak som är lätt att fixa. men tro mig. Så är tyvärr inte fallet.

Jag gillar en kille som jag känner. Vi går en kurs tillsammans och vi kan ha så roligt! Vi har dessutom samma humor och exakt samma musiksmak! Aldrig varit med om något liknande förut.

Kruxet är att han har en tjej. Jag är bekant med hans tjej.
Hon och jag känner inte varandra så bra men vi hejjar då och då. Dock har hon varit snortaskig mot en av mina bästa vänner! Det betyder dock inte att jag ska vara taskig mot henne.

Grejen är att de är söta tillsammans och jag vill inte förstöra. Vill inte såra henne. Men jag vill ha honom.
Så typiskt :P

Varför kan jag bara inte få en kille som jag faktiskt vill ha?
Alla som börjar gilla mig, är inte min typ. Min dag kommer!!

Hej nu vard et ett tag sen jag skrev här!

Jag och min kille jag skrivit om har gjort slut.. för ett tag sen. Orkade inte skriva om det då.
Men nu har det gått ett halvår och jag känner inget för honom längre. Skönt.

Han var i alla fall otrogen mot mig. Jag skrev om att han gett bort sin tröja till en fyra år yngre tjej. Samma kväll var han på fest utan mig och då hånglade han med en tjej hela kvällen. Det fick jag reda på kvällen då vi gjorde slut.

Han hade haft en väldigt dålig stil mot mig den senaste tiden och efter vi gjort slut blev han tillsammans med tjejen han var otrogen med och stod och kramade och pussade henne mitt framför mig. Jag åker buss, och har alltid gjort, det gör inte han. Självklart ska han stå vid min busskur, just den tiden då min buss går, och gulla med sin nya tjej. Bra kille det där..

Det roligaste med den nya tjejen är att hon går emot allt han klagat på hos tjejer förut. Hon har färgat hår, piercings, kort hår, jätte mycket smink (han föredrar sminklös) osv. Men hon spelar tydligen wow, så grattis! Ni förtjänar varandra :)

---

Vad har mer hänt?

Jag hade för första gången i mitt liv ett one-night-stand med en ett år yngre kille.
Det roligaste var efteråt när han sade "inte illa för en yngre person va?" och jag hade tycket det var dåligt.. men jag sade inte det :)

Sen var jag med en kille en hel kväll på en fest typ två månader efter det, vi strulade lite bara. Sen skrev vi en del på facebook och han verkade rätt rar. Sen träffades vi av en slump två veckor efter det. Efter det slutade han skriva x) Kuuuuul! Aja, det är inte hela livet. Så fantastisk var han faktiskt inte

USCH! Jag har mått så jäkla dåligt på den senaste tiden. Jag har varit arg och ledsen över allt som hänt. Till råga på det har jag också varit sjuk i över en månad.

Igår när jag var med min pojkvän, som för övrigt alltid är upptagen, pratade vi lite och jag blev ledsen som vanligt. Då frågar han mig med ledsen röst "när blev vi såhär?".. Han menade då, när slutade vi vara vänner, när började jag vara sur och ledsen över allt? När började vi glida isär =( Han känner att jag bryter ner honom, bit för bit.

Jag känner mig trygg och mår bra när jag är med honom, men tydligen mår han bara dåligt av att vara med mig. Jag klarar mig inte utan honom och han verkar inte bry sig lika mycket.

Jag är så förtvivlad och vet inte vad jag ska göra!?

Dessutom har han börjat skriva med en fyra år yngre tjej, och de skriver gämt!! Han gav till och med bort sin tröja till henne när hon frågade om hon kunde få den.

FAN JAG VET INTE VAD JAG SKA TA MIG TILL!!!

Jag vill prata med honom om det, men ändå inte. För då kommer han tycka att jag är så där jobbig igen och då kommer han inte orka med mig längre.. och göra slut. Jag vill inte det. Jag skulle inte klara av det.

Hejssan!

Ja jag vet att jag är dålig på att uppdaterea. Men så här är det den här gången. Jag är med i en tävling på www.kenzas.se för att vinna en iPod touch 3G från www.NordicAppleParts.com.

Här om dagen när jag sov över hos min pojkvän sov vi väldigt länge. Men när vi hade vaknat till lite började vi mysa och inledde stegvis ett förspel. Precis innan vi skulle gå över till den mer "seriösa" delen kommer hans bror in i rummet (vi ligger båda under täcket som tur är). Han säger "god morgon ungdommar" och så sätter han sig i soffan för att spela tv-spel.
Eftersom soffkanten skymmer en del av sikten mot sängen fortsatte vi vårt lilla roliga liggendes i sked. Men väldigt lugnt och tyst. Jag var så upphetsad att jag trodde jag skulle bli galen!! Sen gick han in i mig och det var svårt att hålla inne tjutet av välbehag. Vi höll på ett tag. Bara spänningen av att veta att hans bror satt några meter ifrån gjorde det hela ännu bättre. Om han bara kollat över kanten hade han mycket väl kunnat förstå vad vi höll på med. Det var otroligt skönt men så frustrerande att behöva vara absolut tyst.

Efteråt klädde vi diskret på oss och trippade iväg till badrummet och tog en gemensam dusch<3

Ska han ända till Stockholm bara för att träffa henne, eller är det för att han faktiskt tycker att det verkar roligt?
Jag kan inte hjälpa att tro att hon har stor vikt i att han vill göra det.. Känner små hugg i hjärtat

Jag vet att jag är svartsjuk, men jag kan inte riktigt hjälpa det..

Jävla skit!!
Min pojkvän är ju dum i huvet!
Det är mitt i vintern, det är jätte mycket snö, det är -10 grader och det kommer vara snöstorm.. Och han vill springa runt på stureplan i bara badkläder för något tv-program helt gratis.. med en tjej han var dödskär i (ja.. han har berättat för mig hur mycket han tyckte om henne, men berättar nästan aldrig för mig hur mycket han tycker om mig)
Iaf.. IDIOT! Han som blir så lätt sjuk också.. Bra idioti.. "Jag tycker det verkar som en rolig idé" "jag vill göra något liksom"
IN MY ASS! Tack för den piken. Nästan som att säga att han inte tycker om att vara med mig.

Men visst.. Spring runt på stureplan i badbyxor med henne och bli sjuk du.. gör det!!

 

Jag vill vinna en bärbar dator eftersom jag skulle behöva ha en dator att skriva på i skolan när jag måste göra anteckningar. Jag får jättelätt ont i handen när jag måste skriva mycket med penna, men det skulle underlätta mitt arbete jättemycket genom att ha en bärbar dator med mig. Det skulle även underlätta när jag måste använda datorerna på skolan. För de är så sega och stängs lätt ner, de är också ofta upptagna eftersom man måste sitta så länge med sina arbeten. Med en egen dator skulle jag då kunna bli klar med arbetert snabbare och enklare och sedan ha mer tid över till annat!

Självklart är det även kul att ha en egen dator =)

Fy fan vad jag mår dåligt! Allt är väll bra mellan mig och min kille. Eller jag vet inte.. Det var sagt att vi skulle prata mera. Men han pratar inte. Jag vet inte vad jag ska göra, och varje gång han ser ut att vara nere blir jag rädd. Fan. Har det ens blivit bättre mellan oss? Det käns precis som förut och det var det han inte gillade.

Orkar jag längre? Är han den rätta?
Jag vill att han ska vara det.. Jag behöver honom så mycket, så obeskrivligt mycket.

Vi hade nyss ett år tillsammans. Borde jag inte känna mig säker och lycklig?

Nu har jag inte skrivit här på ett långt tag.. Så jävla mycket har hänt. Både bra och dåligt. Jag har en pojkvänn som nyss gjorde slut med mig eller vi tog en paus för att han tyckte det blev för jobbigt. Det gjorde ont i hela mig. I kropp och själ. Kunde inte sluta gråta. Hela mitt liv har kretsat runt honom sen vi träffades. HELA MITT LIV! Fatta... Dagen då vi skulle haft 11 månade så blev vi ihop igen..
Nu har det gått 2 veckor sen dess. Men jag kan fortfarande inte lita på honom och jag mår fortfarande as dåligt. Jag hoppas att du läser det här! Samtidigt som jag inte vill att du ska göra det.

Jag förlorade många vänner på grund av honom. Vi gör inte mycket tillsammans. Har inga gemensamma vänner och kan inte umgås med varandras vänner. Inte mina för dem gillar han inte. Och inte hans för han har inga. Samtidigt som det är jobbigt så älskar jag honom mer än vad jag någonsin älskat någon förut. Det var därför det gjorde så ont när han inte ville ha mig längre.
Jag hade sattsat fullhjärtat på honom men han tyckte inte det räckte..

Nu är jag deprimerad och har ingen att prata med det direkt om.. Jag mår så dåligt. Det går dåligt i skolan. Jag vill ha ett bra liv! Jag vill vara lycklig.

För övrigt har jag as bra sex med honom! Vi hade sex i skolan här om dagen.. han kom lite väl fort. men det var mysigt ändå. Mycket spännande.

Berättar nog mer om det här sen. Finns så himla mycket att berätta

VARFÖR KAN JAG INTE SLÄPPA DIG?

Jag tror jag har fått en kille nu :D

Nu är det officiellt! Jag tycker bara om en och en halv kille nu. Hur nu det går ihop.
Jag ska förklara:

Den ena killen jag verkligen gillade som jag träffade här på lovet någon gång och inte brydde sig, han är jag över. Jag orkar inte med alla torra svar jag får tillbaka, orkar inte "kämpa" med att få honom nu. Då skulle jag behöva låtsas vara någon jag inte är. Vilket resulterar i att om han skulle gilla mig skulle han inte gilla MIG. Så han är det förflutna. Jag gillade den roliga killen som jämt hade något roligt att säga eller berätta. Men eftersom han inte är så mot mig längre säger jag Bye Bye!

MEN!
Det är ju fortfarande en och en halv kille jag gillar :O
Nej jag har inte hittat någon ny "gillare" (om man kan säga så) utan jag gillar fortfarande en av "de två" som inte längre är två utan "en" nu. Han är smsar mig jämt, frågar hur det är, vad jag gör. Han är lite blyg. Det gillar jag, det är charmigt. Jag är inte säker om han gillargillar mig än, men det kan vara påväg! Tyvär blev jag sjuk så jag kunde inte träfaf honom, och sen blev han sjuk när jag blev bättre så vi kan inte träffas nu heller. Men det jag gillar med honom är att han är ganska lik mig. Han gillar skolan, förutom läxor och prov, han gillar samma musik och samma sorts filmer, han gillar sommar, bra humor, har någo han brinner för. Sen är han helt ärlig med allt. Han försöker lixom inte fjäska in sig genom att ge små lögner hit och dit. Hur kan jag veta det? Nej det vet jag ju självklart inte helt säkert. men om jag säger något och så tycker han inte så. Då säger han att han inte tycker så istället för att hålla med och göra mig "glad". Men jag blir glad av att han har sina egan åsikter, då har vi något att diskutera. :D Helt enkelt, jag blir glad av honom. Det är inte många killar jag blir glad av på det här sättet samtidigt som jag får lite fjärilar i magen  :P
Har dock inte vågat berätta än vad jag känner. Det känns för tidigt :)

Nu kommer vi till halvan :D
Det är min "kompis"s på G med.
Ja jag erkänner! Jag gillar honom faktist. Så nu vard et sagt. Men jag gillar honom inte på samma sätt som "en" killen som jag nyss berättade om. Det är därför det bara blev en halv. Vi har ju nämligen inte träffats, och jag diggar inte min kropp speciellt mycket och han säger att jag är söt och det vackraste han sett. Men jag är inte dum. Jag har hört det förut och det är bara för att få en på fall. Visst det funkar lite, men på samma gång känns det så dumt eftersom på mina bilder så ser jag mycket bättre ut än i verkligheten, det har jag även berättat för honnom men han säger att jag är så söt iaf och att han vet att jag är det "sötaste som någonsin existerat". Supersött! Jovisst! Men ändå, han vet ju inte, jag kan inte ta det seriöst. Jag vill verkligen träffa honom men jag vågar inte, jag är rädd att han inte kommer tycka om mig om han ser hur jag verkligen serut. Jag gillar honom för mycket för att förlora honom.
Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra. :(

Nu ska jag borsta tänderna sen och gå och läggamig! Jag behöver trots allt min skönhetssömn ;)

Jo jag träffade ju en av killarna här om dagen. Men tror ni att det blev något speciellt? att vi pratade? Nej. Vi var ju hemma hos en gemensam kompis och såg på en komediserie. Det blev bara små ord till varandra. Han visade inget intresse alls, han tittade inte ens på mig, typ en kort sekund en gång. Fa-an asså. Det var han jag satsade mest på. Nu efter att vi "träffats" så skriver han mindre tillmig, mer dissande saker, han skämtar inte. Så jag tror jag redan sett mina bästa dar med honom :(

Jag är fortfarande inte över dig, bara lite smått sårad</3

Jag vet att jag verkar väldigt egotrippad, men. Det är en kille som faktist gillar mig, jag gillar honom, men inte som mer än en kompis. För han är förbjuden! Han är nämligen en av mina gamla bästa kompisars första "kille". Eller det kan man inte kalla det. De träffades aldrig, men det var den första killen som visade intresse för henne. Sen började han gilla mig och nu är allt kört.

Jag skulle kunna ta honom (om jag bara haft mer känslor för honom) för min "gamla bästeis" som jag nämde anser jag inte som en kompis längre.
Vi hade varit kompisar ända sedan dagis, sen i sommras fick hon inte ett sms av mig (som jag hade skickat, men inte kommit fram) om att det var fest hemma hos mig. Sen när jag frågade henne om hon skulle komma eller inte eftersom jag inte fått svar blev hon skit sur för att jag inte frågat. Men det hade jag ju egentligen.
Efter det pratade hon inte med mig på hela sommaren, svarade inte på mina sms, svarade inte när jag ringde. Sen när skolan började låsades hon som om att hon inte såg mig och gick i snabb fart rakt förbi mig. Kändes ju inte så bra!
Så efter det så gav jag upp om henne. Och nu för bara några veckor sen skrev hon till mig som om att inget hade hänt. Fan va sur jag blev. Men som vanligt är jag så blödig så jag nämner inget, och hon fortsätter skriva som att inget har hänt, som om att jag flyttat till en annan stad och att vi bara inte setts på ett tag. Försår mig inte på den tjejen


Det är derför som jag egentligen kan ta honom. Men ja ja. Jag orkar inte bråka

Vad ska jag gör och hur ska jag veta?

Det är två killar som jag gillar.
Det verkar som att de flörtar och så. Men jag vet inte om de gör det eller inte. För när jag kollar upp meddelanden de skickat till andra (stalker jag vet) så skriver de likadant som de gör till mig.
Så i själva verket kanske de inte alls flörtar utan är så naturligt. Jag har ingen aning om vad jag ska göra. För jag är inte en peron som bara säger till folk att jag gillar dem. Jag vill ha klara bevis på att de gillar mig också innan jag gör något.

Jag har ingen aning. Råd?